Fridens palmblad

Fridens palmblad

Predikan av pastor Göran Appelgren

Läsningar: 2 Mos 15:27; 3 Mos 23:40; 5 Mos 34:1-3; Hes 41:17-19; Joh 12:12,13; Upp 7:9,10; UU 367; AC 9212; UF 458:5. Se sista sidan!

 “När de fick höra att Jesus var på väg in i Jerusalem, tog de palmblad och gick ut för att möta honom.”
Joh 12:12,13

Palmblad och fyra evangelier

Palmsöndagen var den dag då Jesus för sista gången kom till Jerusalem. Det var sista gången Han besökte Jerusalem. Resten av Hans tid på jorden, en veckas tid, tillbringade Han i Jerusalem och dess närhet.

Den här dagen har fått ett speciellt namn – Palmsöndagen – därför att människorna som hälsade Jesus välkommen in i staden ”tog palmblad och gick ut för att möta honom. Och de ropade: ’Hosianna! Välsignad är Han som kommer i Herrens namn, Han som är Israels konung’.” Joh 12:12,13

Alla fyra evangelier har med berättelsen om Jesu intåg i Jerusalem att göra, men det är bara Johannes som använder ordet palmblad. Ja, alla evangelierna är inbördes olika. I Matteus hör vi talas om mantlar och kvistar, i Markus om mantlar och löv, i Lukas enbart om mantlar och i Johannes enbart palmblad. Alla hälsar Herren välkommen men man gör det på olika sätt. Och allt handlar om den sanning och godhet man har i sitt inre. Det är sådana saker som gör att man kan öppna sitt hjärta för sin Herre och Gud.

Vår väg till himlen och den inre friden ser olika ut för varje människa. Vi ska därför inte bli förvånade över att de fyra evangelierna använder olika ord. De beskriver olika andliga tillstånd som vi går igenom på vår andliga utvecklingsväg under livets gång. Och i den följande betraktelsen ska vi låta palmbladen leda våra tankar.

Fridfulla platser

När vi följer Herren och Ordet, så vet vi att det blir frid i sinnet. ”Min frid ger jag er … Låt inte era hjärtan oroas.” Joh 14:27 Palmbladen handlar om en sådan frid.

I våra liv finns det platser som betyder frid och lugn, avkoppling från sådant som annars besvärar oss. Att vara här i kyrkan idag hoppas vi är en sådan plats. Men mer än så är det andliga platser, andliga rum som skänker en inre frid. Man kan vara mitt uppe i en hektisk vardag och samtidigt vara i ett andligt rum där det finns frid. Det sker framför allt när man känner sig förbunden med Herren, eller när man känner att man så tydligt har handlat rätt i en svår situation.

Och så finns det andliga rum som beskrivs i Bibelberättelserna. Och där finns palmbladen också. Det är på sätt och vis märkligt att de dyker upp på så avgörande ställen i utvecklingsgången i Ordet. Där man tar ett steg bort från något förkastligt och ett steg in i något nytt finns de med.

Öknen – en fredad plats, skild från egyptierna

När man gör rätt kan man känna sig lugn. ”Den som handlar rättfärdigt skall aldrig vackla.” Ps 15:2,5 Tvärtom är det när man blir snärjd av det onda: ”Den ogudaktige blir snärjd i sina egna gärningar … Den ogudaktige skall vika tillbaka ner i dödsriket.”  Ps 9:17,18

En bild som kraftfullt beskriver denna konflikt mellan det gamla orättfärdiga och det nya rättfärdiga är Israels söners flykt från Egypten. Med Herrens hjälp blev de räddade från egyptierna och hamnade i öknen på andra sidan Röda havet i full säkerhet. Egyptierna kunde inte längre plåga dem.

Detta är bilden för vårt livsdrama. Egypten är symbolen för ett liv, där vi går vilse hela tiden, där vi likt den förtappade sonen slösar bort våra talenter på meningslösa saker. Flykten och ankomsten till öknen är början på ett nytt liv. Man går från det som är fyllt av smärta till det som bär på ett löfte om frid och som leder framåt. Där finns det palmträd: ”Sedan kom de till Elim, där det fanns tolv vattenkällor och sjuttio palmer. Och de slog läger där vid vattnet.” 2 Mos 15:27

Kanaans land – en bild av himlen. Intåget nära Jeriko

Nu är det ju så att en människa inte förvandlas från svart till vitt på ett ögonblick. Nej, det är en långsam, mödosam vandring. Men ett är säkert: det leder framåt. Det sker förändring. Det finns ett löfte och det finns ett mål. Med Ordets symboliska bildspråk heter löftet ”det heliga landet”, ”ett land som flödar av mjölk och honung”.

Det tog fyrtio år för Israels söner att komma dit, men de kom dit! Och där fanns det palmer. Först fick Moses se det på avstånd:

”Moses gick upp på berget Nebo … mitt emot Jeriko. Där lät HERREN honom se hela landet … och Jeriko, Palmstaden … HERREN sade till honom: ’Detta är det land, som jag med ed har lovat åt … dina efterkommande’.” 5 Mos 34:1-4

Och sedan, under Josuas ledning kunde de gå över Jordanfloden och inta landet. De kom till ”Jeriko, Palmstaden”. 5 Mos 34:3

Palmer finns med i en högtid

Att bli en ny människa är inte en rak väg. Israels söner vandrade fram och tillbaka i öknen i fyrtio år. Intagande av landet innebar många hårda strider. Allt detta är bilder för de inre strider vi tvingas utkämpa, innan vishet och godhet från Herren har etablerat sig i oss på ett stadigvarande sätt.

Under tiden behöver vi påminnelser. Att komma till kyrkan på söndagar är ett bra sätt. Vi är i Herrens tempel. Vi hör Herrens Ord. Vi skapar en stämning av frid och hjälper varandra. I Israels historia var sådana påminnelser föreskrivna i de olika högtider man regelbundet skulle hålla. Olika högtider riktar in sig på olika saker. Vid en av dem, lövhyddohögtiden, fanns det palmer med:

”Ni skall på första dagen ta frukt av era vackraste träd, breda blad av palmer och grenar av lummiga träd och av pilträd, och ni skall glädja er i sju dagar inför HERRENS, er Guds, ansikte.” 3 Mos 23:40

Att det fanns palmblad med här skulle inte vara så mycket att fästa sig vid, om det inte vore så att det hänger ihop med alla de andra händelserna. Vid avgörande steg finns det palmer med. De avgörande stegen är möjliga bara om vi är öppna för Herren. När vi är det så befinner vi oss i närheten av något som är heligt, ja, Gudomligt. De stora stegen, uttåget ur Egypten, intåget i det heliga landet, är möjliga därför att det är Herren som är med och styr händelserna.

Högtider är mindre händelser, men där finns helighet – om man vill. Man kan komma till kyrkan och ändå vara stängd i sitt inre. Men möjligheten finns. Herren är här. Heligheten finns här. Den väntar på den som vill möta Herren på ett särskilt sätt. Vid lövhyddohögtiden tar man ”blad av palmer”. Man bjuder in helighet i sitt liv.

Salomos tempel och palmer på väggarna

När Israels söner hade etablerat sig i det heliga landet, så blev de så småningom dags att bygga ett tempel. Under ökenvandringen hade man haft tabernaklet som sin ”kyrka”, sitt tempel. Det stora templet som byggdes i Jerusalem var ett permanent tabernakel kan man säga. Där fanns palmer:

”Och alla husets väggar runt om prydde han med utskurna bilder i form av keruber, palmer och blomsterband. Så gjorde han både i det inre rummet och i det yttre.” 1 Kon 6:29

Efter mer än fyra hundra år förstördes templet, men det skulle så småningom åter byggas upp till de tempel som fanns, när Jesus red in i Jerusalem. Hesekiel hade i en vision sett hur det skulle se ut. Där fanns palmerna igen:

”Från platsen ovanför dörröppningen och ända till templets inre och yttre rum och på alla väggarna runtom i det inre och yttre rummet fanns det med jämna mellanrum keruber och palmer. … Så var det runt hela huset.” Hes 41:17-19

Alla dekorationer var motsvarigheter: ”’Keruberna’, ’palmerna’ och ’blommorna’ på väggarna betecknade Försynen, visheten och förståndigheten.” AC 8369

Herren och Hans tempel

Och så kommer vi till det som vi firar idag, Herrens intåg i Jerusalem. Det vi firar och stannar vid är det glada och inspirerande:

”Nästa dag hade folk i stora skaror kommit till högtiden. När de fick höra att Jesus var på väg in i Jerusalem, tog de palmblad och gick ut för att möta honom. Och de ropade: ’Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, Han som är Israels konung’.” Joh 12:12,13

Men templet finns med i bakgrunden. Herren gick ju genast dit efter sitt intåg. Det uppstår en intressant spänning mellan yttre helighet och något mer andligt, Gudomligt. Palmerna som fanns på väggarna var ju bilder för något som har med Herren att göra.

”Eftersom ’palmer’ betecknar godhet, så betecknas även med dem viljans avsikt att finna det goda, och därav förnöjelse, ty från viljans avsikt att finna det goda kommer allt som är förnöjsamt.” AC 8369

Det är Herren och inget annat som är den rena källan från vilket allt gott kommer. Därför bevittnar vi nu hur en yttre helighet, templet i Jerusalem, går över till en inre helighet, Jesus vår Gud som den som ger oss ett fredat rum, en andlig plats i våra liv, där vi känner oss lugna, trygga och omfamnade av all kärlek och vishet som kommer från Herren. Det är denna förändring från det yttre till det inre som Jesus avser med dessa provocerande ord: ”Jag skall bryta ner detta tempel som är byggt av händer, och på tre dagar bygga upp ett annat som inte är gjort med händer.” Mark 14:58 På ett annat ställe förklaras Jesu ord med att ”det tempel Han talade om var Hans kropp.” Joh 2:21

Inne i templet i Jerusalem fanns palmer som dekorationer. När Jesus red in som kung, lade man palmblad på Hans väg – nästan som om man, utan att förstå innebörden, dekorerade det nya templet som var ”ett annat som inte är gjort med händer”.

Gud kom till jorden

Genom att Gud kom till jorden blev allt annorlunda. I vår tid bevittnar vi en liknande förändring. När Ordets inre mening blir tillgänglig för vårt förstånd, kan vi läsa Ordet på ett nytt sätt. Vi kan hitta helighet i varje del av Ordet, och Herren kan beröra oss ännu mer än Han någonsin gjort tidigare.

Det är ett nytt steg i mänsklighetens historia. Herren är mer närvarande i Ordet än tidigare, och Han kan tala starkare till oss. Det handlar Nya Kyrkan om.

Vita kläder och palmblad i händerna

Vi ska inte bli förvånade om vi därför träffar på palmer också i Uppenbarelseboken som ju handlar om en ny tid, den Nya Kyrkan och Herrens starkare och tydligare närvaro hos oss människor:

”Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna. Och de ropade med hög röst: ’Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet’.” Upp 7:9,10

Att vara klädda i vita kläder är en fin bild av att ha blivit född på nytt, att ha kunnat förändras med Herrens hjälp: ”Om era synder är än blodröda, så kan de bli snövita, om de är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull. Om ni är villiga att höra, skall ni få äta landets goda.” Jes 1:18,29

Palmbladen är längtan efter godhet

Bibeln börjar med bilden av paradisets trädgårdar. Där fanns växter av många olika slag. Där fanns förstås palmer också, även om det inte står i texten. Alla örter, blommor, buskar och träd är symboliska bilder av det som försiggår i människans inre, i hennes andes liv. Att det växer beror på att det i människans inre finns en förening mellan god vilja och klara tankar.

Det som palmbladen står för skulle vi kunna kalla längtan efter sanningar som kan ta emot godhet och medmänsklighet. Även om blad i första hand handlar om sanningar, så är det mer än så. Det handlar om sanningar som hör ihop med godhet, eller en längtan efter att hitta tankar som gör att all längtan efter det goda kan hitta tänkesätt som frigör människans inre krafter.

”Med ’palmer’ betecknas viljans avsikt att finna det goda, och därav förnöjelse, ty från viljans avsikt att finna det goda kommer allt som är förnöjsamt.” AC 8369

De som hälsade Jesus när Han red in i Jerusalem var helt spontana i handlingen att ta ”palmblad och gå ut för att möta honom.” Den andliga innebörden av detta är något som vi kan förstå genom att Ordets inre mening, motsvarigheterna, är uppenbarade, ”viljans avsikt att finna det goda”, eller med andra ord en längtan efter det goda som lever i det inre, och som gör att man använder alla förnuftiga tankar man har. Den drivkraften gör att vi egentligen är lika spontana som människorna var i Jerusalem för två tusen år sedan. En inre drivkraft gör att vi lägger våra andliga palmblad framför Herren. Att vi vill möta Herren kommer från hjärtat, från villigheten att låta Honom komma in i våra liv. Och därför ropar vi som de gjorde:

”Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels konung.” Joh 12:13

Jesus Kristus är vår Herre och Gud. För den som ödmjukt lägger sina palmblad på marken framför Honom väntar ett nytt liv:

”Salig är den som du … låter komma Dig nära, han får bo i Dina gårdar. Låt oss bli mättade av det goda i Ditt hus, det heliga i Ditt tempel.” Ps 65:5

Amen

2 Mos 15:27:

Sedan kom de till Elim, där det fanns tolv vattenkällor och sjuttio palmer. Och de slog läger där vid vattnet.

3 Mos 23:40:

Ni skall på första dagen … breda blad av palmer och grenar av lummiga träd och av pilträd, och ni skall glädja er i sju dagar inför HERRENS, er Guds, ansikte.

5 Mos 34:1-3:

Mose gick från Moabs hedar upp på berget Nebo, på toppen av Pisga, mitt emot Jeriko. Där lät HERREN honom se hela landet, från Gilead ända till Dan … och Jordanslätten, det vill säga lågslätten vid Jeriko, Palmstaden, ända till Soar.

Hes 41:17-19:

Från platsen ovanför dörröppningen och ända till templets inre och yttre rum och på alla väggarna runtom i det inre och yttre rummet fanns det med jämna mellanrum keruber och palmer. … Så var det runt hela huset

Joh 12:12,13:

Nästa dag hade folk i stora skaror kommit till högtiden. När de fick höra att Jesus var på väg in i Jerusalem, tog de palmblad och gick ut för att möta honom. Och de ropade: ’Hosianna! Välsignad är han som kommer i herrens namn, han som är Israels konung’.

Upp 7:9,10:

Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna. Och de ropade med hög röst: ’Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet’.

(Översättning: Svenska Folkbibeln)

Uppenbarelseboken uppenbarad 367:

’Palmer’ betecknar det Gudomligt sanna i de yttersta tingen, vilket är det Gudomligt sanna av Ordets bokstavsmening. Det var därför som det ’fanns palmer på templet i Jerusalem både i det inre rummet och i det yttre, och dessutom fanns det på de båda dörrarna snidade keruber och palmer (1 Kon 6:29,32).

Arcana Cœlestia, nr 9212:

Att de ’strödde kvistar från träden på vägen’ var på grund av att ’träd’ betecknar förnimmelser och kunskaper om det sanna och det goda och ’grenar’ själva de sanna, samt att ’väg’ betecknar det sanna genom vilket församlingens människa blir ledd.

Uppenbarelseboken uppenbarad 458:5:

’Palmer’ betecknar det andligt goda, och från det andligt goda kommer all glädje av hjärtat, ty det andligt goda är själva viljeavsikten eller kärleken som hör till det andligt sanna. Därför vittnade människorna om sitt hjärtas glädje genom att’ ta palmblad i sina händer’, och de visade därmed också att de handlade från det goda. Detta är betydelsen bakom följande ord:  ’Många som kom till högtiden, när de fick höra att Jesus var på väg in i Jerusalem, tog de palmblad och gick ut för att möta honom. Och de ropade: ’Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels konung.’ (Joh 12:12,13)

Del dette: